Tankarna snurrar
Funderat lite sen igår och det trilla in ett par kommentarer också..
Jag själv som person skulle aldrig kunna rida för ridandets skull..
Jag vill tävla det är de jag tycker är kul och jag vill utvecklas och komma upp i klasserna och rida dom stora mästerskapen sen om jag kommer dit är en helt annan fråga .. Det handlar om att ha rätt häst material (som kostar en del) och självklart krävs det mycket av mig själv också det är jag mycket väl medveten om.
Men jag skulle aldrig kunna sitta och traggla på 120 för att det är kul utan jag vill framåt/uppåt hela tiden annars är det inte värt de..
Jag har ändå ridit 145 och då ville jag upp i 150 jag har varit på en del stora tävlingar kanske inte presterat på topp men det handlar om rutin rutin rutin.. Man går inte in i 140-150 och har tur utan det är hårt arbete som ligger bakom.. Och när man väl lyckas få den där plac i 140 så vet man att man är på rätt väg och faktiskt kan klara av det..
Kan komma på mig själv ibland att sitta och fundera på hur det sett ut för mig om jag haft Kassen, hur långt hade vi kommit nu? Kapaciteten fanns där helt klart och även viljan och hjärtat hade hon.. Hade jag varit där jag är idag om hon fortfarande levt?
Vet egentligen inte vad jag ville komma med det här men var tvungen att skriva av mig lite så jag kanske kan få lite rätsida på vad jag vill...
